Brizzy
Starta App

Är pranayama vetenskapligt belagd? Sju studier stöder de långsamma teknikerna, men stödet för de kända namnen är tunnare

Vasyl Posmitny•Andningspraktik sedan 2015•Brizzys medgrundare
Uppdaterad

Traditionens egna forskare punkterade flera av löftena, men de långsamma teknikerna stod ändå pall.

Långsam pranayama sänker mätbart vilopulsen hos personer med högt blodtryck. Resultatet har upprepats i sju studier med sammanlagt 683 deltagare [6]. De exotiskt klingande delarna klarar sig sämre: den ”kylande andningen” värmer kroppen i stället [11], och valet av näsborre gör ingen mätbar skillnad [12]. Familjens verkliga risk finns bland de forcerade teknikerna, inte de varsamma [19]. Skriv ”är pranayama” i Google, så blir den första kompletteringen ”vetenskapligt belagd” [1]. Ett ärligt svar måste ges teknik för teknik, inte för hela familjen.

Pranayama betyder att förlänga andetaget, inte bara att kontrollera det

Prana betyder andetag eller livsenergi, medan ayama ingår i ett sammansatt ord vars innebörd faktiskt är omstridd. De flesta moderna källor tolkar det som förlängning eller utdragning; enligt en äldre grammatisk tradition betyder samma rot återhållning [3]. ”Kontroll” är en försvarbar tolkning, men inte den enda. Dess vardagliga klang av att dominera och tvinga ligger längst från det klassiska målet: ett andetag som blir långt och finstämt, inte ett som pressas fram [2].

Grundtexten sätter tonen för allt som följer. Patanjali kallar pranayama yogans fjärde gren och definierar den som reglering av inandningens och utandningens rörelser, punkt slut [2]. Där finns inga namngivna tekniker, inga näsborrar, inga räknade förhållanden och inga påståenden om sjukdom. Syftet är meditation. Dagens hälsopåståenden kom senare.

Pranayama rymmer tre tidsåldrar under samma namn

Säljfrasen om en ”5 000 år gammal praktik” slår ihop tre saker som faktiskt har olika ålder:

NivåÅlderVad som finns på den här nivån
Idén: andning som andlig disciplinmer än 2 500 årNämns i Bhagavadgita 4.29; även den buddhistiska kanonen beskriver, och kritiserar som smärtsam, en tidig övning där andningen hålls tillbaka [2]
Den namngivna grenen får sin definitionungefär 1 600 årPatanjalis grundläggande yogatext, Yoga sutra, dateras i dagens forskning till omkring 350-450 e.Kr. och definierar pranayama utan någon lista över tekniker [4]
Den välbekanta listan över teknikerungefär 600 årHathayoga pradipika från 1400-talet beskriver åtta namngivna andningsövningar och den växelvisa näsrening som lärs ut i många klasser [5]
Det moderna klassformatetungefär 100 årRäknade repetitioner och påståenden om hjälp vid särskilda tillstånd kom på 1920-talet, med Kuvalayanandas experimentella forskning om fysiologi [2]

Idén är uråldrig, tekniklistan är medeltida och klassformatet är modernt. Alla tre beskrivningarna stämmer, men bara en motsvarar det som ”uråldrig praktik” brukar föra tankarna till.

De välkända namnen tillhör en familj, men några står utanför den

TeknikVad den görI BrizzyBetyg för det specifika ändamålet
Växelvis näsandning (nadi shodhana / anulom vilom)Långsam andning, en näsborre i tagetväxelvis näsandningLovande för blodtryck; Tveksamt för påståendet om skillnad mellan näsborrarna
Långsam pranayama, sammanslagna resultatLångsam andning som aktiverar baroreflexenlångsam andning, koherent andningVälgrundat för vilopuls; Lovande för blodtryck
Sitali / sitkari (”kylande andning”)Inandning över en rullad tunga eller mellan tändernaingen ännuIntressant, på gränsen till Tveksamt, för kylning
Bhramari (”biandning”)Nynnande under en lång utandningingen ännuLovande tillsammans med Om-sång vid astma hos barn; Intressant i övrigt
Bhastrika (”bälgandning”)Snabb, forcerad in- och utandningnärmast: Oxygen Wave (annan tradition)Intressant för ångest
Kapalabhati (”glänsande skalle”)Forcerad utandning, passiv inandningingen ännuIntressant för kognition; går inte att betygsätta för ”detox”
Kumbhaka (andningspaus)Andan hålls efter inandning eller utandningnärmast: öppna näsan (annan tradition)Intressant; litteraturens största kunskapslucka
Sudarshan Kriya (SKY)En paketerad följd av långsam och snabb andning samt meditationingen ännuLovande för utbrändhet

En viktig gräns förbises ofta: box breathing, 4-7-8-andning, koherent andning, tekniker ur Buteyko-traditionen som Brizzys övning för att öppna näsan och andning i Wim Hof-stil som Brizzys Oxygen Wave är inte pranayama. Ingen av dem förekommer som namngiven teknik i de klassiska texterna. Wim Hof hänvisar själv till tibetansk gtum mo, en helt annan tradition [5]. Att låna pranayamas anseende åt något som inte är pranayama är en egen liten oärlighet.

Långsam pranayama ger familjens tydligaste signal

Långsam pranayama sänker vilopulsen måttligt hos personer med högt blodtryck (standardiserad medelskillnad, SMD −0,43). Resultatet bygger på sju randomiserade kontrollerade studier (RCT), sammanlagt 683 deltagare och i princip ingen variation mellan studiernas resultat (I² = 0 %) [6]. Det är det tydligaste replikerade resultatet i den här forskningen.

Långsam pranayama för vilopuls vid hypertoni: Välgrundat. Sju RCT, 683 deltagare, objektiva mätningar och ingen heterogenitet. Ett tillägg till standardbehandling, inte en ersättning.

Så bygger vi vår tilltro →

Även blodtrycket sjunker, men resultatet varierar mer. I sex sammanslagna studier sänkte växelvis näsandning det systoliska blodtrycket med 7,16 mmHg. Skillnaderna mellan studierna var så stora (I² = 93 %) att granskarna själva varnar för att tolka siffran alltför exakt [7].

Långsam pranayama och nadi shodhana för blodtryck: Lovande. Effekten är verklig och objektivt uppmätt, men statistiskt instabil i två oberoende översikter (I² = 87-93 %). Riktningen är tydligare än den exakta storleken.

Så bygger vi vår tilltro →

Långsamheten, inte sanskritnamnet, är den troliga mekanismen bakom båda resultaten. Långsam andning aktiverar baroreflexen och höjer hjärtfrekvensvariabiliteten (HRV) oavsett vad övningen kallas [8]. Ingen studie har jämfört en namngiven pranayama-teknik med vanlig andning i bestämd takt där det yogiska särdraget har tagits bort. Resultaten visar därför inte att den yogiska formen överträffar vanlig långsam andning.

Två smalare resultat förtjänar egna betyg. Bhramari tillsammans med Om-sång, som tillägg till standardbehandling mot astma hos barn, ökade andelen med kontrollerad astma från 38,5 % till 68,2 % (p = 0,03) efter 12 veckor. Även en mätt markör för inflammation i luftvägarna sjönk, men lungfunktionen förändrades inte [9].

Bhramari plus Om-sång som tillägg vid astma hos barn: Lovande. En öppen studie med N = 110, delvis objektiva mått och ingen replikation.

Så bygger vi vår tilltro →

Sudarshan Kriya, ett paket med långsam och snabb andning samt meditation, minskade den självrapporterade stressen med 6,8 poäng (95 % KI −9,6 till −4,1) och depressionen med 5,7 poäng (95 % KI −8,6 till −2,8) hos 129 läkare jämfört med ett aktivt kontrollprogram [10].

Sudarshan Kriya för utbrändhet och stress i en yrkesverksam grupp: Lovande. En RCT med fler än 25 deltagare per grupp, helt självrapporterade resultat och en mekanism som inte kan isoleras i ett kommersiellt kurspaket.

Så bygger vi vår tilltro →

Den kylande andningen värmer, och valet av näsborre gör ingen mätbar skillnad

Sitali och sitkari lärs ut som kylande tekniker. Luften dras in över en rullad tunga eller mellan sammanbitna tänder och påstås kyla kroppen genom avdunstning. Den enda studien som mätte effekten fann motsatsen: kroppstemperaturen steg under båda teknikerna (p < 0,05 för sitali, p < 0,01 för sitkari), medan syreförbrukningen ökade med 9,0 % respektive 7,6 %. Forskarna drog själva slutsatsen att resultaten ”inte stöder beskrivningen av dessa yogaandningsövningar som kylande” [11].

Sitali/sitkari för att kyla hela kroppen: Intressant, på gränsen till Tveksamt. Resultatet går rakt emot påståendet och är statistiskt tydligt, men 17 deltagare är för få för betyget Tveksamt. En annan fråga är fortfarande öppen: om munnen känns svalare, vilket är den upplevelse som utövare faktiskt beskriver.

Så bygger vi vår tilltro →

Berättelsen om näsborrarnas olika verkan klarar sig inte bättre. Det enda tillräckligt stora testet med objektiva mått fann att syreförbrukningen steg nästan lika mycket, 9,6 %, 9,4 % och 10,3 %, vid andning genom höger näsborre, vänster näsborre eller båda växelvis [12].

Höger, vänster eller växelvis näsandning för olika aktiverande och lugnande effekter: Tveksamt. N = 47, objektiva mått och en relevant jämförelse med passiv vila; den påstådda skillnaden saknas. Växelvis näsandning sänker ändå blodtrycket, men sidan gör inte det som traditionen säger.

Så bygger vi vår tilltro →

Yogaandning ger inte heller mer muskelkraft. Ujjayi, bhastrika och kapalabhati gav ingen signifikant skillnad i effektutveckling när 32 personer gjorde benpress och isokinetisk knäextension med teknikerna eller med vanlig andning [13].

Ujjayi, bhastrika och kapalabhati för muskulär effektutveckling: Tveksamt. N = 32, helt objektiva mått, passiv kontroll och ett tydligt nollresultat.

Så bygger vi vår tilltro →

Det här är ingen drift med traditionen. Två av de tre testen utfördes vid ett forskningsinstitut för yoga [11] [12]. Traditionens egna forskare prövade dess föreställningar och redovisade resultaten, även när de motsade teknikernas namn.

Kapalabhati, det mest marknadsförda namnet i familjen, räknas inte som pranayama

Hathayoga pradipika, texten som beskriver de flesta av dagens namngivna tekniker, placerar kapalabhati bland de sex reningsövningarna (shatkarma). Den skiljer övningen från de åtta tekniker med andningspaus som texten kallar pranayama [5]. En yogalärare som skriver för andra yogalärare uttrycker samma sak utan förbehåll: kapalabhati ”är INTE en pranayama-teknik; det är en kriya” [14].

Den skillnaden blottar glappet i marknadsföringen. Kapalabhati säljs som ett sätt att höja ämnesomsättningen och minska bukfett; en populär utbildningsorganisation har till och med en sida med rubriken ”Breathe Your Way to Better Weight Loss” [15]. Detoxpåståendet går inte att betygsätta, eftersom ett betygsättbart påstående behöver ange en mekanism. Ingen studie har identifierat vilket ämne kapalabhati skulle rensa ut. I åratal har den grundläggande frågan till detoxförespråkare förblivit obesvarad: namnge giftet och visa att kroppen gör sig av med det [16]. Att avstå från ett betyg är det ärliga svaret, inte en undanflykt.

Det som faktiskt har mätts pekar åt motsatt håll från höjd ämnesomsättning. Snabb, forcerad andning sänker koldioxidnivån. Bhastrika, kapalabhatis närmaste släkting, minskade mätbart blodflödets hastighet i den mellersta hjärnartären under övningen till ett medelvärde på 22,00 ± 7,30 (p < 0,001) [17]. Inte ens den klassiska texten gör något detoxpåstående om kapalabhati. Den säger att övningen torkar ut rubbningar som orsakas av för mycket slem [5]. Det är en tanke ur saftläran, som modern marknadsföring har gjort om till något den aldrig var.

Kraften har ett pris som marknadsföringen utelämnar. En frisk 29-årig kvinna kom till akuten med en kollapsad lunga efter att ha utövat kapalabhati [18]. Det är det enda publicerade fallet i sitt slag, men visar att även snabb andning kan medföra verklig risk när kroppen pressas till fysiologiska ytterligheter. Där blir faktagranskningen en säkerhetsfråga.

Risken följer kraften, inte etiketten pranayama

Den enda metaanalysen som specifikt bedömde pranayamas säkerhet fann att biverkningar var betydligt vanligare vid snabb andning än vid långsam [19]. En översikt av 76 publicerade skadefall från yoga nämner forcerad andning bland de vanligaste inblandade övningarna, tillsammans med ett dödsfall och nio fall av ögonskador [20]. Yoga som helhet är ungefär lika säker som vanlig motion när det gäller allvarliga skador [21]. Det betyder inte att den är ofarlig.

Vem bör vara försiktig med pranayama

Graviditet. Undvik kapalabhati, bhastrika och att hålla andan under hela graviditeten. Det finns ingen studie som är särskilt inriktad på gravida; rådet bygger på försiktighet utifrån mekanismen, inte på dokumenterade skador.

Okontrollerat högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom. Den studerade användningen är långsam, varsam pranayama som tillägg. Undvik forcerade tekniker och andningspauser så länge blodtrycket inte är under kontroll.

Epilepsi. Undvik snabb, forcerad andning. Frivillig hyperventilation används kliniskt för att framkalla anfallsaktivitet vid elektroencefalografi (EEG). Det ger ett verkligt, mekanismbaserat skäl till försiktighet, även om inga fallrapporter om pranayama-utlösta anfall hittades.

Glaukom. Här behövs nyanserad försiktighet, inte ett generellt förbud. Långsam yogaandning sänkte ögontrycket med omkring 6 mmHg under sex månader i en oblindad studie vid ett enda centrum, med väntelista som kontroll [22]. Resultatet är slående men inte replikerat. Glaukom hör samtidigt till de vanligaste bakomliggande tillstånden i publicerade fall av yogaskador; risken är främst kopplad till kraft och omvända positioner, inte långsam andning. Rådgör med en ögonläkare oavsett.

Nyligen genomgången operation, särskilt i buken, bröstkorgen eller ögonen. Undvik kapalabhati, bhastrika och forcerat arbete med bukmusklerna.

Paniksyndrom. Undvik snabb eller forcerad andning och långa andningspauser. Forskare kan framkalla paniksymtom i laboratoriet genom att låta deltagare andas både för lite och för mycket. Långsam andning är den motsatta interventionen och den som har stöd i forskningen.

Yogisk pranayama plus diafragmaandning för ögontryck vid glaukom: Lovande. En studie med ovanligt stor effekt, ännu inte replikerad. Evidensen är lovande, inte välgrundad, tills resultatet har bekräftats.

Så bygger vi vår tilltro →

Traditionen varnade för riskerna långt före den moderna forskningen. Hathayoga pradipika säger att olämplig eller felaktig övning ger upphov till sjukdom [5]. Källtexten pekade alltså ut kraft utan förberedelse som risk långt före dagens säkerhetsråd.

Ingen pranayamastudie har visat nytta för depression, vikt eller immunitet

Skillnaden mellan säljbudskapen och studiedata är tydlig. Material från ett populärt program uppger en ”remissionsfrekvens på 68-73 %” för depression inom en månad [23]. Den enda metaanalysen av pranayama vid diagnostiserade psykiska tillstånd fann däremot ingen signifikant effekt på depression i sex randomiserade studier [19].

Pranayama för psykiatriska symtom i allmänhet, inte specifikt depression: Lovande. Sex RCT, 517 patienter, helt självrapporterade resultat och låg heterogenitet. Effekten bestod dock bara i analyser av deltagare som följde protokollet, och översikten slår fast att pranayama ”inte bör användas i stället för standardbehandling”.

Så bygger vi vår tilltro →

Överdrifterna går längre. Påståenden om att yoga kan bota hiv och cancer fick Indiens nationella aidsmyndighet att offentligt invända och kalla dem ”långsökta” och potentiellt vilseledande [24]. Ingen studie har testat pranayama mot viktnedgång, bukfett eller immunitet mot sjukdom, trots att alla tre påståendena fortfarande används i marknadsföringen [15] [25].

Fyra användningsområden får samma ärliga betyg, Intressant, eftersom de är rimliga men alltför lite studerade för ett högre betyg. Bhastrika mot ångest har en studie med omkring 15 deltagare per grupp, men siffrorna går inte att utläsa ur det publicerade abstraktet. Kapalabhati för kognition har testats på 20 personer utan kontrollgrupp, och förbättringen följdes av långsammare reaktionstid. För bhramari utöver astma fann en översikt sex studier, men ingen var randomiserad och ingen effektstorlek kunde slås samman. För kumbhaka, andningspausen som hela det klassiska systemet kretsar kring, finns ingen effektstudie alls.

Så bygger vi vår tilltro →

För ingen av teknikerna har forskningen isolerat det specifikt yogiska bidraget. Ingen studie jämför en namngiven pranayama-teknik med vanlig andning under lika lång tid och i samma takt, men utan det yogiska särdraget. Varje positivt resultat är därför förenligt med den enklare förklaringen att långsamheten gör jobbet [8].

Börja långsamt, där pekar både evidensen och säkerheten

Om du ska prova en teknik ur familjen, välj den långsamma änden. Andning i lugn, jämn takt har de mest samstämmiga replikationerna, den bäst förstådda mekanismen och de fåtaligaste skaderapporterna [8] [19]. Brizzy har ingen guidad session med sanskritnamn, men en långsam session med jämn takt påverkar samma fysiologi som studierna faktiskt mätte.

Prova långsam andning

Därefter är växelvis näsandning ett naturligt nästa steg. Den bygger på samma långsamma mekanism men lägger till en ritual, med en tydlig evidensgräns för påståendet om skillnad mellan näsborrarna. De forcerade teknikerna kapalabhati och bhastrika kräver ett separat beslut utifrån sin egen riskprofil; de är ingen självklar fortsättning. Brizzys Oxygen Wave har liknande mekanik men kommer ur en annan tradition och har ett eget evidensbetyg. Läs hur betygen sätts för hela metoden.

Vad som INTE är bevisat

Sex påståenden håller inte när de möter studiedata. Den ”kylande andningen” har inte visats kyla kroppen; i den enda direkta studien steg kroppstemperaturen under både sitali och sitkari. Påståendet att höger näsborre aktiverar och vänster lugnar saknar stöd; det enda tillräckligt stora testet med objektiva mått fann nästan samma ökning av syreförbrukningen oavsett näsborre. Yogaandning gav inte mer muskelkraft i en överkorsningsstudie med 32 deltagare och vanlig andning som kontroll. Nytta mot depression, viktnedgång eller immunitet är inte heller visad: metaanalysen fann ingen signifikant effekt på depression, och inga studier testade de marknadsförda påståendena om viktnedgång eller immunitet. Kumbhaka, andningspausen som hela det klassiska systemet kretsar kring, är forskningens största lucka. Ingen effektstudie finns, bara en mätning av blodflödet hos 15 personer medan de höll andan. Slutligen har ingen studie jämfört en namngiven pranayama-teknik med vanlig andning under lika lång tid och i samma takt, men utan det yogiska särdraget. Även de starkaste resultaten kan alltså bero på långsamheten, inte på sanskritnamnet.

Myter och fakta

Tre tidsåldrar, inte en“Pranayama är ett 5 000 år gammalt system av andningstekniker som har förts vidare oförändrat.”

Tre olika åldrar gäller för tre olika saker: idén om andningsdisciplin är uråldrig, listan över namngivna tekniker är medeltida och dagens klassformat är omkring ett sekel gammalt. Andningsdisciplin nämns i Bhagavadgita 4.29 [2]; de åtta namngivna teknikerna kommer från Hathayoga pradipika från 1400-talet [5]; klasser med räknade andetag och övningar för särskilda tillstånd fick sin form på 1900-talet.

Inget namngivet giftämne“Kapalabhati spolar ut gifter och minskar bukfett.”

Inget giftämne namnges, och den uppmätta fysiologin pekar åt motsatt håll. Kommersiella detoxförespråkare har aldrig angett ett visst giftämne och sedan visat att kroppen gör sig av med det [16]. Bhastrika, kapalabhatis nära släkting, minskade mätbart blodflödet i hjärnan under övningen [17].

Ingen fast ordning“Först kapalabhati för att rensa näsborrarna, sedan anulom vilom och därefter de andra.”

Det finns ingen fastslagen ordning, och den vanligaste ordningen på nätet blandar ihop en reningsövning med andningsteknikerna. Hathayoga pradipika placerar kapalabhati bland de sex reningsövningarna, åtskild från de åtta namngivna andningsteknikerna [5].

Risken följer kraften“Det är bara naturlig andning, så det är säkert.”

Nej. Biverkningarna är vanligare vid snabb, forcerad andning än vid de långsamma teknikerna. Den enda metaanalysen av säkerhet fann att biverkningar ”oftare förknippas med snabba än med långsamma andningstekniker” [19]. En översikt av publicerade skadefall nämner forcerad andning bland de vanligaste inblandade övningarna och redovisar ett dödsfall [20].

Moderna, inte uråldriga“”Box breathing är den uråldriga yogiska sama vritti”; ”4-7-8 är en uråldrig pranayama-teknik.””

Nej. Inget av mönstren förekommer som en namngiven teknik i de klassiska texterna. Listan över åtta andningstekniker i Hathayoga pradipika innehåller varken räkningen 4-4-4-4 eller 4-7-8 [5].

För yrkesverksamma

Den som vill se mekanismen bakom betygen möter en tydlig skillnad mellan studielitteraturen och de klassiska texterna. De bhastrika-, bhramari- och kapalabhatiövningar som studeras i PubMed-indexerade artiklar avviker systematiskt från anvisningarna i Hathayoga pradipika och Gheranda Samhita om andningsdjup, faslängd och frekvens [26]. Pranayama i studielitteraturen är därför inte alltid samma intervention som klassiskt föreskriven pranayama. Alla positiva resultat ovan gäller pranayama som tillägg till standardvård, vilket de starkaste metaanalyserna också uttryckligen anger [6].

FAQ

Är pranayama vetenskapligt belagd?

Delvis, för specifika ändamål. Långsam pranayama sänker vilopulsen hos personer med högt blodtryck med ovanligt samstämmiga resultat i sju studier, och hjälper troligen även blodtrycket, men den evidensen varierar mer. Påståenden om att bota sjukdom, avgifta kroppen eller kyla den på ett tillförlitligt sätt saknar stöd.

Vilken pranayama ska jag börja med, och i vilken ordning?

Det finns ingen enda rätt ordning. Den vanligaste ordningen på nätet blandar dessutom en reningsövning med andningsteknikerna. Börja med långsam, varsam pranayama; där är både evidensen och säkerhetsläget starkast. Prova: brizzy.app/sv/app/technique/slow-breathing

Är pranayama farlig?

Långsam pranayama har familjens bästa säkerhetsläge. Risken ökar med kraften och långa andningspauser: de publicerade skadefallen gäller främst forcerade tekniker, bland annat ett fall av punkterad lunga efter kapalabhati.

Balanserar växelvis näsandning verkligen energin genom olika näsborrar?

Den enda studien som mätte frågan direkt fann ingen skillnad i syreförbrukning mellan andning genom höger näsborre, vänster näsborre och båda växelvis. Tekniken sänker ändå blodtrycket; själva näsbytet gör bara inte det som traditionen påstår.

Referenser

  1. Visit
    Autocomplete completions for pranayama-related queries. Google Autocomplete (2026)
    Hämtat 2026-08-03.
  2. Visit
    Pranayama. Wikipedia
  3. Visit
    pranayama. Wiktionary
  4. Listen
    Adamson P, Maas PA Philipp Maas on Yoga. History of Philosophy Without Any Gaps
  5. Reference
    Hatha Yoga Pradipika, Chapter 2: Pranayama, Sat-Kriya and Kumbhaka. AshtangaYoga.info (Dr. Ronald Steiner)
  6. doi:10.1016/j.ihj.2026.01.004
    Chidambaram Y, et al. The effect of yogic breathing (Pranayama) on heart rate and blood pressure in patients with hypertension: A systematic review and meta-analysis. Indian Heart Journal. 78(3):135-143. (2026)
  7. doi:10.1159/000539707
    Nam TG, Jeong H, Kim KH, Jang I. Effectiveness of Alternative Nostril Breathing on Blood Pressure: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Complementary Medicine Research. 31(5):449-460. (2024)
  8. doi:10.3389/fnhum.2018.00353
    Zaccaro A, Piarulli A, Laurino M, Garbella E, Menicucci D, Neri B, Gemignani A. How Breath-Control Can Change Your Life: A Systematic Review on Psycho-Physiological Correlates of Slow Breathing. Frontiers in Human Neuroscience. 12:353. (2018)
  9. doi:10.1080/02770903.2023.2267113
    Yadav R, Kabra SK, Yadav RK, Nandy A, Upadhyay AD, Ram Jat K, Lodha R. Efficacy of Bhramari pranayama and Om chanting on asthma control, quality of life, and airway inflammation in asthmatic children: an open-label randomized controlled trial. The Journal of Asthma. 61(3):249-259. (2024)
  10. doi:10.1001/jamanetworkopen.2023.53978
    Korkmaz A, et al. Sudarshan Kriya Yoga Breathing and a Meditation Program for Burnout Among Physicians: A Randomized Clinical Trial. JAMA Network Open. 7(1):e2353978. (2024)
  11. doi:10.12659/MSMBR.920107
    Telles S, Gandharva K, Sharma SK, Gupta RK, Balkrishna A. Body Temperature and Energy Expenditure During and After Yoga Breathing Practices Traditionally Described as Cooling. Medical Science Monitor Basic Research. 26:e920107. (2020)
  12. doi:10.4103/ijoy.ijoy_248_23
    Singh A, Sharma SK, Telles S, Balkrishna A. Traditional Nostril Yoga Breathing Practices and Oxygen Consumption: A Randomized, Cross-over Study. International Journal of Yoga. 17(1):53-60. (2024)
  13. doi:10.1519/JSC.0000000000002771
    Wooten SV, Cherup N, Mazzei N, Patel S, Mooney K, Rafiq A, Signorile JF. Yoga Breathing Techniques Have No Impact on Isokinetic and Isoinertial Power. Journal of Strength and Conditioning Research. 34(2):430-439. (2020)
  14. Visit
    Kabel O The magic powers of Kapalbhati: Are they real?. Sequence Wiz (2020)
  15. Visit
    Kapalbhati Pranayama: Breathe Your Way to Better Weight Loss. Art of Living Foundation
  16. Discussion
    You can't detox your body. It's a myth. Healthy Evidence
  17. doi:10.4103/0976-3147.193532
    Nivethitha L, Mooventhan A, Manjunath NK, Bathala L, Sharma VK. Cerebrovascular hemodynamics during pranayama techniques. Journal of Neurosciences in Rural Practice. 8(1):60-63. (2017)
  18. doi:10.1378/chest.125.5.1951
    Johnson DB, Tierney MJ, Sadighi PJ. Kapalabhati pranayama: breath of fire or cause of pneumothorax? A case report. Chest. 125(5):1951-1952. (2004)
  19. doi:10.3389/fpsyt.2025.1616996
    Mütze C, Mitzinger D, Haller H. Effectiveness of pranayama for mental disorders: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Frontiers in Psychiatry. 16:1616996. (2025)
  20. doi:10.1371/journal.pone.0075515
    Cramer H, Krucoff C, Dobos G. Adverse events associated with yoga: a systematic review of published case reports and case series. PLoS ONE. 8(10):e75515. (2013)
  21. doi:10.1093/aje/kwv071
    Cramer H, Ward L, Saper R, Fishbein D, Dobos G, Lauche R. The Safety of Yoga: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. American Journal of Epidemiology. 182(4):281-293. (2015)
  22. doi:10.1097/IJG.0000000000001697
    Udenia H, Mittal S, Agrawal A, Singh A, Singh A, Mittal SK. Yogic Pranayama and Diaphragmatic Breathing: Adjunct Therapy for Intraocular Pressure in Patients With Primary Open-angle Glaucoma: A Randomized Controlled Trial. Journal of Glaucoma. 30(2):115-123. (2021)
  23. Visit
    Research on Sudarshan Kriya. Art of Living Foundation
  24. Read
    Baba Ramdev claims to cure HIV by yoga. National AIDS Control Organisation, Government of India
  25. Visit
    Simha Kriya: A Yogic Process to Enhance Lung Capacity and Help Improve Immunity. Isha Foundation
  26. doi:10.17761/2022-D-22-00024
    Chetry D, Singh J, Mahadevan J, Prasoon K, Gandharva K, Agrawal M, Balkrishna A. A Comparison of Practice Guidelines for Yoga Breathing from the Traditional Texts and PubMed-Indexed Research. International Journal of Yoga Therapy. 32:Article 17. (2022)
Prova nu

Grunder

Metoden bakom det du just läste.